Att arbeta som smed har alltid varit ett slitsamt yrke, då man i smedjan utsätter sig för extrema arbetsförhållanden tack vare den värme man arbetar i och den fysiska ansträngning som ofta krävs för att smida järn eller andra metaller. De som förr arbetade i smedjor bar därför ofta inget annat än en lång linneskjorta. Linne var ett optimalt material för att arbeta i en smedja, eftersom det är svalt och inte är lättantändligt. På fötterna bar man oftast hemmagjorda träskor, vilket kanske däremot inte var det mest optimala, men det var vad man hade att tillgå. För att skydda sig mot värmen och mot gnistor och öppen eld, bar smederna också ett förkläde av läder eller skinn som kallas ett förskinn. Det täcker oftast överkroppen och hänger ner till knäna. För att skydda smalbenen, som alltså var exponerade för elden under förskinnet, bar man också lösa ben av linnetyg, som man knöt runt knäna.
Det finns bilder av smeder i arbete som bär ett plagg liknande ett förskinn ända sedan medeltiden, och smeder som arbetar på traditionellt sätt bär dessa förklädesliknande skydd än idag. På Bäckedals folkhögskola, där man till exempel kan gå en ettårig kurs i forntida smide, får nämligen de sex elever som varje omgång blir antagna till kursen bland annat tillverka sitt eget förskinn. Ett steg i processen är att avhåra skinnen. Det gör man genom att använda kalk. För att sedan göra rent skinnen från kalken, trampas de i en balja fylld av vatten. Därefter måste man också garva skinnen. Det var vanligast att man använde sig av kalvskinn för att tillverka förskinn, även om det självklart förekom att man använde skinn från andra djur.
Det är dock inte bara smeder som har nytta av ett tåligt och skyddande förskinn. På bilderna från medeltiden såg man nämligen samma förklädesliknande plagg också på andra yrkesgrupper, och idag kan även till exempel trädgårdsmästare ha nytta av ett förskinn när de ska beskära vassa och taggiga buskar, eller hanteras med giftiga plantor. Det kan även vara en praktisk del av arbetskläderna för privatpersoner som har ett stort växthus eller en stor trädgård.